fredag 23 mars 2012

Kan man predicera det osannolika?

Det går fint att predicera vanliga beteenden med viss precision.
Beteenden i en population kan beskrivas utifrån kriterierna art och grad, oavsett om det handlar om arbetsprestation, bilkörning, eller bombattentat. Med tillräckligt noggranna mätningar - beteendeobservation är exempelvis bättre än självrapportering - så kan man med stor exakthet göra en värdering av sannolikheten att en viss individ kommer att ägna sig åt ett visst beteende.

Arbetspsykologiska tester är ett exempel på sannolikhetsbedömningar med god giltighet. Vi vet att människor som presterar på ett visst sätt vid arbetspsykologisk testning har goda förutsättningar att prestera på ett liknande sätt i vissa givna arbetssituationer.

Ett annat exempel är försäkringsbolagens riskkalkyler där man tar hänsyn till ett beteendes förekomst i en viss befolkningskategori; unga män i innerstan brukar få betala en högre premie än äldre kvinnor i glesbygd (även om viss lagstiftning syftar till att eliminera denna skillnad, vilket är lite märkligt ur ett rent statistiskt perspektiv).

Ett mera komplicerat område är kriminalitet och terrorism. Med jämna mellanrum begår någon vettvilling ett vansinnesdåd, och i efterdyningarna brukar man i det offentliga samtalet ställa sig frågan "varför gjorde man inget när man visste att han (93% av fängelsekunderna i Sverige är män) hade alla dessa riskbeteenden?"

Gällande ovanliga beteenden som redan inträffat är prediktionsvärdet noll.
Svaret är: beteenden som kriminalitet är så ovanliga även i riskgruppen att det vore stolligt att dra slutsatser. Även om många kriminella föds i fattiga familjer med missbruksproblematik och kriminella kamratkretsar så är det många fler människor som växer upp under samma förhållanden och lever ett alldeles vanligt okriminellt liv.

Detta gäller terrorism i ännu större omfattning; även om vissa terrorister (och det finns väldigt få även i högriskgruppen) föds och växer upp i flyktingläger med religiös fundamentalism runt omkring sig, så är det många fler människor som växer upp under precis samma omständigheter utan att bli terrorister.

Att använda prediktiv statistik är alltså något man kan göra för att ringa in sannolikheten för att ett visst beteende utförs i en framtid - som dikeskörningar eller positivt kundbemötande - men näppeligen något som kan användas för att utkräva ansvar i efterhand.

Länkar till artiklar på detta tema:

http://www.svd.se/naringsliv/karriar/svar-konst-att-rekrytera-ratt_6991657.svd

2 kommentarer:

  1. Merah var en förrymd fånge som uppgett sig vara anknuten och tränad av Al Quida i Pakistan och Afganistan. Al Quida har problem med att terrorist cellerna har upptäckts och går nu till enskilda fanatiska individer som Merah. USA bedömde honom som ökad risk att begå terrordåd. Israel som har erfarenhet av terrorister samlar information och bedömer sannolikhet. Däremot bryr de sig inte om att låta alla flygpassagerare ha kroppsspan eller ta av sig skorna. Det är klart sannolikheten är större att Israeler är föremål för attentat och det vore ansvarslöst för dem att inte ingripa mot någon som Merah.

    SvaraRadera
  2. Hej, kul att du tog dig tid att skiva! Även om ämnet i sig förstås är politiskt laddat finns också flera intressanta organisatoriska aspekter på det du som du tar upp.

    USAs riskbedömningar är ett bra exempel. Efter en mycket osannolik händelse - som 9/11 - har USA bedömt att riskbedömningar duger som beslutsunderlag för beteendeprevention med hjälp av Homeland Security Act.

    Israels riskbedömningar fungerar sannolikt enligt en liknande princip. Jag tror inte att Frankrike har sådan lagstiftning (om så är fallet får nån gärna sprida ljus över saken).

    Nackdelen med beteendeprevention utifrån sannolikhetsbedömning är förstås att de som känner sig orättvist utpekade ofta blir ganska upprörda över detta.

    Federation of American Scientists, som hävdar att dom har en neutralt och vetenskapligt förhållningssätt , har skrivit en intressant rapport där man går igenom olika aspekter av riskbedömning avseende "war on terror":

    http://www.fas.org/sgp/crs/homesec/RL33858.pdf

    RAND Corporation, som är en tankesmedja med koppling till USAs försvar, har en egen version som möjligen inte är lika neutral men som beskriver den officiella Amerikanska hållningen i frågan:

    http://www.rand.org/pubs/monographs/2005/RAND_MG388.pdf

    Kan vara intressant helgläsning om man har sin håg åt det hållet.

    Som det sägs i X-files: "The truth is out there".

    Hälsar Andreas

    SvaraRadera

#metoo - digital, global, social analys

#metoo tog västvärlden med storm under hösten. Kampanjen vände upp och ner på makthavare som hade etablerat sig under västvärldens guld...