tisdag 25 september 2012

Extravert, introvert, eller fientlig? Om femfaktormodellen och social interaktion.

Om du trivs som fisken i vattnet är det ju inte helt
ointressant att ta reda på vad som är bra med vattnet.
Anders Sjöberg presenterar på sin blogg Psychometrics.se nya rön om hur kontextualiserade item i ett personlighetstest - det vill säga frågor som ringar in ett beteendes sociala sammanhang - ökar validiteten på testet.

Jag har jobbat med Anders och min erfarenhet är att när han uttalar sig i frågor som har med testning att göra så bör man lyssna.

Vi kan alltså sluta oss till att psykologiska tester framöver kommer att ringa in kontext i större omfattning än vad dom gör idag.

Men om vi nu inte har tålamodet att vänta, kan vi redan idag använda kunskapen om femfaktorpersonlighet och kontextuella hänsyn?

Agreeable/disagreeable?
Jodå. En spännande vinkel på femfaktorbaserad beskrivning av individer och deras relationer görs av forskarna Cuperman och Ickes, vid University of Texas Arlington, för att analysera hur individers par-relationer utvecklas (alltså alla one-on-one-relationer, inte bara kärleksdito).

Dom använder den oöverträffade femfaktormodellen för att kategorisera sociala beteenden i relationer - bland annat i personlighetsdragen extraversion/introversion samt agreeableness/disagreeeableness.

Utöver ett kortare personlighetstest använder forskarna beteendeobservation för att samla in resultat - dom letar efter beteenden som är kategoriserade för att matcha "Big 5"-modellen.

Och dom gör intressanta fynd. Ett exempel på det kan du se nedan - beteendeexempel i kolumnen längst till vänster och därefter hur varje beteende hänger ihop med personlighetsdraget (exempelvis Extraversion).


Men som vanligt är det resultaten som är intressantast. Forskarna konstaterar nämligen att utvecklingen i sociala relationer påverkas av individernas personlighet - och att människor som hade likartade personligheter tenderade att föredra varandras sällskap.

Att man tenderar att komma väl överens med likasinnade får numera betraktas som fastställt bortom allt tvivel.

Utom i ett fall - se nedan:

1) Två extraverta personer trivdes i allmänhet med varandra och fick snabbt igång en dialog.

Så kan det vara om man är riktigt fientlig.
2) Två introverta personer trivdes också väl med varandra och fick förhållandevis snabbt igång en dialog - att introverta skulle vara tystlåtna i alla lägen är alltså ett felaktigt antagande.

3) Par med en extravert individ och en introvert dito hade svårare att komma igång med sin dialog. Forskarna drog slutsatsen att skillnaden i sociala strategier mellan dessa två kategorier kan vara så stor att det påverkar kommunikationen avsevärt.

4) Två agreeeable, (sympatiska) individer tenderade att ha det mycket trevligt tillsammans och snabbt utveckla en dialog och en relation.

5) Par med en agreeable individ och en disagreeable dito fungerade relativt väl i sin dialog - tack vare initiativ från den person som lade vikt vid värme och omtanke i relationen till den andra.

6) Slutligen: två disagreeable ("osympatiska") individer tenderade att ha den absolut sämsta förutsättningen för att utveckla en dialog. En låg grad av interaktion och lågt intresse för den andre drabbar relationen i mycket stor omfattning.

Förmodligen har du liksom jag sett exempel på där en fientlig medarbetare kunnat fungera acceptabelt fram till den punkt när någon annan i vederbörandes närhet också surnar till.

Då blir deras relation plötsligt ett arbetsmiljöproblem.

Men vad kan vi dra för slutsatser av ovanstående? Jo, att personlighetstesterna du använder vid urval och utveckling faktiskt kan ge dig direkt information om hur folk sannolikt kommer att bete sig i skarpa situationer på jobbet.

Och matchningen mellan individer är avgörande för att få igång en dialog och en relation dem emellan. 

Och det absolut viktigaste att hålla ögonen på i en arbetsgrupp är öppen fientlighet - när tillräckligt många börjar bete sig fientligt så bör du vara medveten om att det sociala kittet mellan individerna i gruppen är i upplösning. 

Både erfarenhet och ovanstående forskning visar att det effektivaste sättet för att balansera upp fientlighet bland sådana individer är att aktivt visa värme och omtanke (vilket ibland kräver ibland en ganska massiv ansträngning).

Men det kan vi återkomma till en annan gång. Just nu nöjer vi oss med att konstatera att femfaktormodellen kan bidra inom många andra områden än psykometri.

Och att det är klokt att läsa psychometrics.se även för dom av oss som inte bara sysslar med psykologisk testning.

Alltid lär man sig något!

Är du intresserad av mer information om femfaktormodellen? I reklamfilmen ovan får du en kort och översiktlig presentation av hur det hela hänger ihop.

måndag 17 september 2012

Sju tips om social kommunikation för chefer

Om hur du rattar dina kommunikationsstrategier som om du ledde Ferrari 

(och Maserati, Fiat, samt GM)

Kanandensisk-italienske Sergio Marchionne är styrelseordförande för bland annat GM och Fiat (som också äger prestigemärkena Ferrari och Maserati) samt ordförande för European Automobile Makers Association. Dessutom sitter han i Philip Morris styrelse.
Vad är bättre än attl köra EN Ferrarri?.
Att köra hela bolaget, givetvis.

Inte precis en lättviktare i corporate management-sammanhang. Uppenbarligen behärskar han konsten att använda sig av sina befintliga kontakter och tillgångar för att utveckla nya.

2009 tog han över ordföranderollen och VD-ansvaret för General Motors i samband med att Fiat ökade sitt ägande i bolaget.  TARP  (Trouble Asset Relief Program), administrerat av amerikanska staten, hade i samband med finanskrisen lagt ut drygt 50 000 000 000 dollar till GM för att bolaget skulle undvika bankrutt.

Femtio miljarder är nånstans mellan Bulgariens och Luxenburgs BNP, ifall nån undrar.

Och om du tyckte att du fick ta över en surdeg från en företrädare när du började ditt senaste jobb fick du just lite persektiv.

Maserati: helt olik Fiat Panda.
Men samma ägare.
Men Marchionne är inte bara bra på företagande utan också på ledarskap. Hans strategier för kommunikation och nätverksanvändande är faktiskt rakt av ett skolexempel.

Om man exempelvis läser New Handbook Of Organizational Communication och kommer till kapitel tolv, Emergence of Communication Networks, så stöter man på en lista över vad individer kan göra för att få mesta möjliga ut av kommunikation och beteenden i sociala nätverk.

Marchionne uppfyller samtliga kriterier - så varför inte använda honom som förebild för dig och mig?

1) Degree - numbers of direct links with other actors.

Ju fler kontakter i nätverket desto effektivare kommunikation. En enkel regel, men fortfarande värd att framhållas. Om du tycker att du vill effektivisera ditt ledarskap, samtidigt som du undviker kontakter med andra, så bör du börja här.

2) Range - number of links to different others. 

Gör som Marchionne, se till att kontinuerligt utöka dina nätverk, i synnerhet till angränsande avdelningar, branscher eller marknader (principen fungerar oavsett om du är börs-VD eller admin/specialist i en stor organisation). Kontakter med angränsande verksamheter ger dig information och relationer som är till stor nytta i strategiska sammanhang.

3) Closeness - the extent to which an actor is close to, or can easily reach 
all the other actors in the network. 


Här finns mycket att lära av Marchionne om man är chef. Se reportaget från 60 minutes nedan - i synnerhet klippet vid om hur han stängde direktionsvåningen och flyttade ner ledningsfunktionerna till administrationsbyggnaden (vid 6.30 och framåt):

- 'The chairman's office is the top floor.'
(lägger armarna i kors och tittar på intervjuaren)
-'It's empty now'.
(ny paus)
-'We use it a a tourist trap...
*se inlägget om humor och ledarskap

Han är också känd för att han när han började på Fiat (och sedermera på GM) ha bannlyst direktionens användande av kommunikation via sekreterare. Under Marchionne kommunicerar samtliga chefer direkt med varandra.

4) Betweenness - extent to which an actor mediates, or falls between any other  two actors on the shortest path between these two actors.
Om du säljer inom alla segment
på en marknad är det lättare att ha koll. 


Som vi tidigare konstaterat har Marchionne en mängd olika uppdrag i olika sammanhang. Att se till att man är den kortaste vägen mellan två helt olika aktörer är en mycket god sak, om man vill se till att maximera sitt värde i sociala nätverk. 


5) Centrality - extent to which an actor is central to the network

Att vara både styrelseordförande och VD är ungefär så centralt som det kan bli. Du har förvisso inte så många att skylla på om du får problem... 

Fast det är nog själva poängen. Och det kräver förstås att man vet vad man gör.

6 Prestige - in assymetric functions [som chefsrollen], prestigious 
actors is the object rather than the source of relations.
Gissa vem som klarar att...

Chefer som agerar allt för prestigefullt får medarbetare som förhåller sig till dem, istället för att lita på dem. Därmed blir det mycket svårare att agera som förebild och hantera medarbetares oro när det blåser kallt och stordåd måste utföras.

I klippet ovan säger Marchionne: "There is nothing worse for a leader than to see fear in people's faces... it's been a long, rocky, road, but fear is gone" (1.30). 

Faktum är att det finns dussintals med klokheter i reportaget, men de får vi återkomma till någon annan gång. 


7) Role

...ta ett företag ur krisen?
En roll som kan behövas,
men mindre ofta.
Här blir det riktigt intressant. Författarna till boken konstaterar att man som central social aktör behöver behöver behärska en mängd olika beteenden, eller roller; bland annat central, bundsförvant, brobyggare, och gatekeeper.

Men nu är vi som sagt nere på beteendenivå, och det spåret är så omfattande att vi utforskar det vidare vid ett annat tillfälle. 

Men vi kan konstatera att den gamla sanningen fortfarande gäller; att vara lugn, omtänksam, och strukturerad är en tillgång på de flesta positioner. 

Oavsett om du skall få ditt lokala team att trivas och göra sitt bästa, eller leda ett bolag med några av världens starkaste varumärken i stallet.



Bonusklipp: Chrysler-reklamen som sändes i halvtid vid årets Superbowl, med Clint Eastwood i huvudrollen:

tisdag 4 september 2012

Fem tips om framgångsrik humor på jobbet

Lite som Mona Lisa, fast med skägg.
"If I couldn't laugh, I wouldn't stand this job for fifteen minutes" 
- Abraham Lincoln

Känner du igen dig i Lincolns påstående?

Då tillhör du dom som använder humor som en resurs på jobbet - och du är i gott sällskap: En sökning på google scholar på orden humor och performance ger runt 258 000 träffar. Och med ordet humor får du hela 1 230 000 träffar att fördriva de mörka höstkvällarna med.

Det finns till och med en vetenskaplig journal med titeln International Journal of Humor Research, stark utmanare till gamla favoriten Journal of Happiness Studies gällande utmärkelsen "skönaste namn på en akademisk tidskrift". *

Men nog om forskningen i sig. Det är ju resultaten vi vill åt!

Låt oss titta närmare på studien A funny thing happened on the way to the bottom line... där man undersökte om det finns ett samband mellan ledarskapsstilar, användande av humor, och produktivitet på grupp- och individnivå.  Man kom fram till följande:

- Chefens användning av humor vid förändringsledarskap ökar produktivitet på gruppnivå men inte indviduell produktivitet. Alltså; uppgifter som kräver ömsesidig samverkan påverkas positivt av att chefen använder humor på arbetsplatsen, medan uppgifter som utförs individuellt inte påverkas.

Varför är det så? Humorn reducerar spänningar i gruppdynamiken, vilket har direkt koppling till gruppens förutsättningar att nå maximal prestationsnviå (se blogginlägget Ledarskap enligt Tolkien och Tuckman för mer på temat).



- En chef med låt-gå attityd vinner på att använda humor.

Varför är det så? Sannolikt är det så att den frustration som medarbetare känner över brist på mål och struktur i någon mån kan reduceras genom att chefen lättar på trycket med hjälp av humor.




- Uppgiftsorienterade chefer i krisbranscher kan påverka produktiviteten negativt genom att använda humor.  Alltså; en chef som tillbringar sina arbetsdagar med att prata om effektivitet och kostnadsreduktion på en tuff marknad verkar inte ha några vinster på att skoja till det.

Varför är det så? Sannolikt är det läge att välja vilken linje du vill hålla i tider av förändring. Att skoja för mycket gör att folk kan tappa förtroende för dig. Steve Jobs menade allvar, i alla lägen.

En person som lyckades med det motsatta var Ronald Reagan som mycket framgångsrikt använde humor i sina politiska tal. Se på detta exempel, där han lyckas med bedriften att plocka poänger på både det egna partiet och motståndarlaget:


Men vi har goda exempel på (politiskt) ledarskap med humor på närmare håll. Olof Palme gjorde det ett par år senare i valkampanjen 1982:

Visst är det befriande att se hur humor kan användas i retorik och kommunikation? Faktum är att både Reagan och Palme behärskade konsten till fulländning, fjärran från dagens smutskastningskampanjer.

Men hur gör man då rent konkret för att som chef skoja på ett framgångsrikt sätt?

Penn Behavioral Health Services, med koppling till Pennsylvania University, har sammanställt en checklista för användande av humor på arbetsplatsen:

  • Humor should always make people feel good, happy, relaxed and accepted.
    Om du använder humor för att göra dig lustig på nån annans bekostnad så är du ute och cyklar. Folk kommer att bli rädda för dig snarare än att känna sig avslappnade och delaktiga. Skratta inte åt andra utan med dem.
    http://www.youtube.com/watch?v=01UD0C-sFqk

  • Humor should poke fun at situations, not people.
    Notera hur Reagan ovan målar upp ett scenario med en gödselhög och stereotyper om demokrater och republikaner. När du skojar skall inte personerna vara i centrum, utan situationerna. 

  • Humor should never be about a person’s appearance, religion, ethnic background, or sexuality. This is not funny and will most certainly cross ethical boundaries.
    I din roll som chef har folk ögonen på dig när det gäller etiska övertramp. Rätt eller fel, men du kan förlora både anseende och jobb genom att dra några av dina favvis-skämt om den ena eller andra religiösa minoriteten eller etniska gruppen. 
    http://www.youtube.com/watch?v=vgu6OpJJDw4

  • Humor has very little to do with practical jokes—they usually make people feel bad and separate from the “group”.
    Elaka skämt går bort helt och hållet. Som vi konstaterar ovan skall humor få folk att bli avslappnade och accepterade, inte ifrågasatta och blåsta.
    http://www.youtube.com/watch?v=fWCQgLLtM_w

  • Humor should not be used to make complaints about your workplace, or insult bosses or colleagues. 
    Den här är viktig. Skoja aldrig, aldrig om verksamheten eller dina överordnade - då kommer din personal att göra detsamma. Din uppgift är trots allt att få folk att prestera maximalt samtidigt som dom trivs på jobbet; då kan man inte samtidigt undergräva ledningens och verksamhetens legitimitet genom att dra jokes om hur dåligt allting fungerar (även om det kan kännas frestande).
    http://www.youtube.com/watch?v=PcoIMyU9bE4&playnext=1&list=PL86FC156B8DF0373A&feature=results_video

Undviker du bara ovanstående så har du goda chanser att öka produktiviteten i din organisation, samtidigt som du har roligt.  Lite som Abraham Lincoln.

Vad kan vara bättre än det?

_________________________________________________________________________________
Tillägg: Den läsare som kan sin historia noterar att samtliga statsmän i exemplen ovan utsattes för mordförsök, där  två försök av tre var framgångsrika.

Detta är sannolikt inte en slump; starka ledare som dessutom förmår använda sina förmågor för att driva sin egen agenda kommer att väcka starka reaktioner hos motståndarlägret.

Inte minst av denna anledning är det viktigt att använda humor klokt och omsorgsfullt, och att följa råden ovan.


* Impact Factor, dvs det index som indikerar vilket genomslag tidskriftens artiklar har i forskarvärlden ligger på 1,875 för Happiness Studies och låga 0,780 för Humor Research. Högst tal vinner och den förra får betraktas som ohotad herre på täppan. Som jämförelse kan nämnas att inflytelserika The Lancet  har en impact factor på 38, 278 (2011).

http://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/sa-skrattar-du-mer-pa-jobbet/

Fyra fakta om den svåra konsten att leda som man lär

"Och det hände vid den tiden att från statsminister Löfven utgick ett påbud att hela Sverige skulle följa FoHMs riktlinjer.   Detta var...