Tävla i Ironman eller bli bäst på matteprovet?

Om betydelsen av task persistence i allt från maratonlopp till skola och arbetsliv.

Idag den åttonde oktober, går Ironman Hawaii. 3,66 km simning, 180 km cykling, och 42,2 km löpning. Se Wikipedia för detaljer; vi kan sammanfatta det som att det inte precis är något för nybörjare. För att ens få ansöka om en plats måste man kvala in genom en topplacering i någon av de andra Ironman-tävlingar som hålls i världen varje år.

Men tävlingen på Hawaii är den stora grejen. Det är den som räknas; bland triathleter blir det inte större, och konkurrensen är därmed stenhård.

(Kommer du som läsare hit via länk från DN, fortsätt läsa - detta blogginlägg handlar faktiskt om uthållighet och skolprestation).

En av deltagarna är Kristian Hallsten från Lund. Kristian siktar gissningsvis på en tid under tio timmar; en makalös urladdning av energi under lång tid. I några reportage kan man läsa mer om denne man; bland annat tidningen City här (från den 3/10).

-"Jag förstår att Ironman kan låta helt absurt. Men alla kan göra det om de ger sig katten på att lyckas.", säger Kristian i reportaget.

Jag har träffat Kristian och tror mig veta att han är en mycket målmedveten person, som i allmänhet lyckas med vad han företar sig. Och han gör inte någon större affär av sina prestationer till vardags.

Men uppenbarligen har han, liksom de andra tävlande på Hawaii, en kombination av förmågor som är ovanlig. God fysik och bra träningsprogram är självklara ingredienser, liksom betydelsen av motivation, tydliga mål, och delmål. Vi har behandlat några av dessa frågor tidigare, så dessa lämnar vi därhän. Vilken är den hemliga ingrediensen?

Om vi vill förstå hur Kristian förmår ta sig igenom loppet bör vi fokusera på hans uttalande om att alla kan, bara de vill. Task persistence, som det kallas i vetenskapliga sammanhang - och där är ordet persistence, uthållighet, avgörande.

Man måste nämligen vilja hela tiden. När regnet piskar mot rutorna i november och man skall ut på tiomilarunda med cykeln (det bekväma alternativet är att sitta i garaget på trampcykeln i två timmar). Eller när simhuset öppnar klockan 06.30 och man måste simma minst fyra kilometer innan jobbet börjar. Eller halvmaran man skall springa på söndag morgon när vissa av ens bekanta äter brunch.

Det finns många svenska synonymer till det ordet persistence utöver uthållighet: målmedvetenhet, plikttrogenhet, eller samvetsgrannhet är några. Det handlar om att träget och ihärdigt försöka även om man inte lyckas direkt, eller till och med misslyckas.

Kort sagt, task persistence är det som hjälper oss i situationer där positiv kortsiktig feedback uteblir.

Vi har med Kristians hjälp definierat begreppet, och nu skall vi titta på ett par paralleller till andra prestationsområden. Det första är arbetslivet; personlighetsegenskapen Conscientiousness (samvetsgrannhet) är den för många jobb viktigaste egenskapen som eftersöks av urvalspsykologer. Den har stark koppling till att leverera i tid, och att arbeta flitigt utan behov av mycket styrning.

Men det går att hitta fler och mer häpnadsväckande exempel. Exempelvis har vi haft en diskussion om vikten av matematik i undervisningen under hösten. Om debattörerna hade känt till professor Erling Loe och hans forskning så kunde debatten sett annorlunda ut.

Professor Loe och hans kollegor på University of Pennsylvania arbetar med bland annat internationella studier av skolelevers prestation. Det är inga små hobbyprojekt dom bedriver; TTIMS är världens största studie av skolelevers prestation inom matematik och naturvetenskap (och man kan tycka att det kunde vara en god idé att titta på den innan man börjar diskutera matematikens betydelse i schemat - men det är en annan historia).

Loe, som är en mycket produktiv man, genomförde en studie specifikt orienterad mot att kartlägga och förklara skillnaderna i prestation mellan barn från olika länder och kulturer. Det stod sedan tidigare klart att barn från vissa delar av Asien presterade avsevärt mycket högre på matteprovet än barn från vissa andra delar av världen (även om det inte sägs rakt ut i just Loes artikel så tillhör Sverige bottenskiktet, se DNs artikel här).

Loe gjorde det som en habil analytiker gör med stora statistiska underlag - han byggde faktorer.Det vill säga att han letade efter bakomliggande anledningar till att vissa variabler såg ut som dom gjorde.

Professorn hade nämligen noterat att benägenheten att fylla i bakgrundsvariablerna i testformuläret - det vill säga bland annat ålder, namn, fritidsaktiviteter, förhållanden i hemmet, attityd till matematik - såg olika ut i olika delar av världen. Han jämförde helt enkelt elevernas benägenhet att besvara dessa frågor med hur de sedan klarade själva matematikuppgifterna.

Det visade sig intressant nog att de elever som presterade i topp på matteprovet var mest noggranna gällande att fylla i sina bakgrundsuppgifter (och det var många uppgifter att fylla i för en genomsnittlig fjärdeklassare).

Resultatet som publiceras i rapporten från Loes studie är sannerligen tankeväckande. I vissa årskurser tycks förmågan att klara matematikuppgifterna till mer än 60% hänga ihop med benägenheten att orka fylla i bakgrundsvariablerna enligt instruktionen.

I synnerhet gällande de årskurser där den kognitiva förmågan är mera utvecklad - dvs hos sjundeklassare och uppåt - är task persistence inte bara viktig, utan direkt avgörande, för att man skall klara av svåra matteuppgifter.

För att förtydliga ännu mer; Loe redovisar det konkreta beviset för att inte spelar nån roll om du fattar, så länge du inte förmår sätta dig och faktiskt besvara uppgifterna, även om det är lite tråkigt mellan varven, och du måste göra om flera gånger innan det blir rätt.

Kristian Hallsten och Erling Loe lär oss att livet, arbetet, och skolan är fyllda av utmaningar som kan vara både spännande, svåra. och lite läskiga ibland - men att vem som helst kan göra det, bara de ger sig katten på att lyckas.

Det är ingen dålig insikt en lördagseftermiddag. Tack för den och lycka till i loppet, Kristian!

http://www.dn.se/debatt/skillnaderna-mellan-svaga-och-starka-okar-i-skolan