fredag 12 april 2013

Öppenhet! Hemligheten bakom friska, produktiva och kreativa team?

Du som läste på bloggen om funktionell dumhet på jobbet lät dig månhända roas (och förskräckas?) av att brist på kritisk reflektion hos personalen skulle kunna vara direkt positivt för verksamheten.

Kreativitet och reflektion är ju ett honnörsord i många branscher - fast det är inte alltid man är så bra på att hantera det i praktiken.

Reflektionsbenägenhet hänger för övrigt ihop med ett personlighetsdrag, Openness to Experience eller Öppenhet, vars komponenter beskrevs av fem-faktor-forskarnas founding fathers Costa och McCrae på följande vis:

O1 Fantasi
Fantasi handlar om kreativitet och föreställningsförmåga.
O2 Estetik
Estetik handlar om mottaglighet för konst- och naturupplevelser.
O3 Känslor
Känslor handlar om personens mottaglighet för både egna och andras känslor.
O4 Aktiviteter
Aktiviteter handlar om öppenhet för att prova nya fysiska aktiviteter och ta till sig nya praktiska erfarenheter.
O5 Tankar
Tankar handlar om intellektuell nyfikenhet och om personen har intresse för abstrakta idéer och logiska resonemang.
O6 Värderingar
Värderingar handlar om personens benägenhet att ifrågasätta och ompröva egna och andras värderingar.

Beskrivningarna ovan är hämtade från det personlighetstest, NEO-PI, som Costa och McCrae utvecklade med koppling till sin teori. Testet används vanligen som referens vid testutveckling och forskning inom femfaktorområdet.

Huruvida openness-faktorn är korrelerad
med benägenheten att bära svart polotröja
är ännu inte klarlagt.
Läs manualen och få en lättillgänglig och bra överblick gällande både hur femfaktoregenskaperna bör förstås, samt en bild av hur varje underskala bidrar till helheten.

Femfaktorbegreppet Öppenhet är för övrigt lite styvmoderligt behandlad jämfört med personlighetsegenskaper som extraversion och samvetsgrannhet, men har ändå beforskats från en mängd olika vinklar; några forskare har exempelvis hävdat att Öppenhet egentligen har kopplingar till både Vänlighet och IQ.

Andra har hävdat att faktorn inte har någon koppling till arbetsprestation, och därför är ointressant.

Som vi skall se har dom fel -  egenskapen spelar en avgörande roll i många arbetsrelaterade sammanhang:

Hm. Det skulle ju indikera att hippies och andra
kreativa figurer är mer benägna än andra människor
att ha en massa utmanande åsikter, parallellt med
 sina konstnärliga intressen (eller tvärt om).
Exempelvis har ett kanadensiskt-koreanskt forskarteam funnit tydliga samband mellan graden av öppenhet och benägenheten att agera organisationspolitiskt; ju större mängd öppenhet, desto mindre är medarbetares benägenhet att agera konformistiskt i organisatioriska sammanhang.

Alltså: i yrken där mycket öppenhet är en resurs kommer vi förmodligen att stöta på en större benägenhet att utmana rådande strukturer.

Huruvida det verkligen stämmer överlåter vi dock till nån annan att ta reda på.

Fast vi kan stämma av lite diskret med de av våra vänner som jobbar på kulturredaktioner, teatersällskap, och forskningsavdelningar  - och fråga om organisatoriska direktiv från ledningen vanligtvis brukar mottagas med "ja, tack, och amen" av personalgruppen.

Om man nu redan råkar leda ett bångstyrigt teatersällskap så kan man faktiskt träna upp sin benägenhet till öppenhet genom mindfulness-meditation.
Diafragma-andning. Används i Mindfulness-meditation.
Övar förmågan till öppenhet för känslor och aktiviteter. 

Studier visar nämligen att meditation utvecklar de tankar, känslor, och beteenden som är kopplade till öppenhet. Kanske inte så konstigt när man beaktar att öppenhetsfaktorn innehåller bland annat facetterna öppenhet för (fysiska) aktiviteter och öppenhet för känslor (O4 och O3 i NEO-PI facetterna).

Fast orsakssambandet är oklart - det kan ju vara så att öppna människor hellre mediterar, helt enkelt.

Å andra sidan säger den praktiska erfarenheten att stressade människor som börjar meditera upplever
stora positiva förändringar i hälsotillstånd och inre lugn. Dessutom visar bland annat denna genomgång av forskningen från 2010 på förkrossande bevis för att Mindfulness-meditation förbättrar flera olika aspekter av kognitivt fungerande.

Kort sagt; meditation gör dig inte bara öppnare för världen runt omkring dig, utan också smartare.

Men det slutar inte där.

Det finns belägg för att en hög grad av öppenhet korrelerar med lägre dödlighet i hjärtsjukdomar hos personer med afroamerikansk bakgrund i en amerikansk studie från 2010; sambandet är oerhört intressant och visar på en koppling mellan hur man svarar på personlighetstestet avseende facetterna (delskalorna)  Estetik (O2), Känslor (O3)Värderingar (O6) samt halten av antiinflammatoriskt C-reaktivt protein i blodet.

En annan studie (från 2009) visar att benägenheten att trivas med livet efter att man gått i pension är positivt korrelerad med öppenhet - även om upplevt hälsotillstånd och finansiell situation är mer viktiga i sammanhanget. Det är också värt att notera att öppenhet för Aktiviteter (O4), förvisso är viktigt för våra äldre, men att öppenhet för  Känslor (O3) har en starkare korrelation med upplevd livskvalitet.

Det är alltså värre att bli stel i själen än att bli stel i kroppen.

- "Ok", säger du nu, "point taken. Jag fattar att det där med öppenhet är bra på alla sätt och vis."

- "Men", säger du därefter, "frågan kvarstår: Hur i hela friden skall jag få mina kreativa och harmoniska medarbetare att faktiskt få tillgång till all sin kreativitet på bästa sätt?"

- "Dom brukar nämligen ha en benägenhet att fastna i fikarummet, och prata engagerat om allt annat än jobbet. Ibland verkar dom nästan störda när jag kliver in. Dessutom brukar dom som sagt ha ganska många synpunkter på hur och varför saker och ting skall göras."

Svaret ligger närmare än du tror. En artikel i Journal of Applied Psychology visar nämligen att egenskapen öppenhet kommer bäst till sin rätt inom tydliga tidsramar och positiv bekräftelse av kreativt beteende.
Kurvlinjärt samband mellan x och y; den vetenskapliga varianten av
"lagom mycket kreativitet är bäst, man skall inte glömma bort att leverera också".

Effekterna är ganska massiva om du gör detta rätt - och hemligheten till att få dina öppna medarbetare att prestera väl är alltså mycket enkel, baserat på vad resultatet från studien visar:
  • Sätt tydliga tidsramar - all form av instruktion/uppmaning/tjänstebeskrivning måste ramas in av ett tidsspann. Exempelvis måste du (jo, faktiskt!) inleda varje möte med att säga hur lång tid som står till förfogande. Allt för lite tid, eller frånvaron av en bortre tidsram, riskerar att skicka medarbetarna raka vägen tillbaka till fikarummet och dom ändlösa diskussionerna... eller så upptäcker du plötsligt att arbetsmötet helt enkelt förvandlats till en fikapaus.
  • Bekräfta kreativa beteenden i sig - all form av uppslagsrikedom i förhållande till verksamhetens syfte skall bekräftas positivt. Det skall kännnas bra att vara kreativ på din arbetsplats, inom tydliga ramar.
Lycka till med det produktiva skapandet på jobbet!
_____________________________________________________________________
Plötsligt upptäckte riddarna runt runda bordet att arbetsmötet
helt obemärkt hade förvandlats till en mycket lång fikapaus.
Bonuslänk; om du uppskattar de skämtsamma bilder som ovanstående text suffleras av kan du kanske ha nytta av att läsa artikeln The Big Five personality traits of professional comedians compared to amateur comedians, comedy writers, and college students från tidskriften Personality and Individual Differences, vol. 47 (2009) sidorna 79–83.

Den väcker onekligen en del tankar. För egen del får undertecknad en mycket bättre förståelse gällande varför mina skämt inte alltid går hem.

Alltihop bevisar dessutom att arbetspsykologi även rent objektivt är ett mycket roligt ämne.

Ha en god helg!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Fyra fakta om den svåra konsten att leda som man lär

"Och det hände vid den tiden att från statsminister Löfven utgick ett påbud att hela Sverige skulle följa FoHMs riktlinjer.   Detta var...