måndag 29 april 2013

Så spårar ledare ur

Det kunde varit värre, tycker du kanske?
Du som läser organisationsbloggen regelbundet har stött på begreppet förut: urspårningsbeteenden.

Det vill säga, beteenden som gör att människor misslyckas på sina jobb.

Att fokus ofta ligger på chefer beror på att chefers urspårningar är mycket mer skadliga för verksamheten än medarbetares; möjligen med undantag för branscher där enskilda medarbetare har ansvar för väldigt stora resurser.

Nåväl. Forskningen inom området derailers, eller urspårningsbeteenden, har kommit att förknippas med professorerna Joyce och Robert Hogans personlighetstest Hogans Deskriptiva Skalor (HDS).

Men man skall inte stirra sig blind på att det är paret Hogan som lanserat konceptet - nästan samtliga övriga testtillverkare har liknande metoder för att ringa in området, och Hogans har hämtat stark inspiration från den kliniska världen, vilket vi återkommer till i ett senare inlägg.

Vill man läsa en någorlunda färsk och välrenommerad uppdatering gällande området rekommenderas denna text från 2009, ett kapitel från American Psychological Association Handbook of Industrial and Organizational Psychology.
Helt rätt, det kan gå hur illa som helst -
om man bara har tillräckligt med ansvar att missköta.

Men för att börja i rätt ände måste vi definiera begreppet urspårningsbeteenden.

Vad är det som avses egentligen?

Hogans text innehåller en sammanfattning av nära femtio års forskning, och listar fyra kategorier av urspårningsbeteenden.

Två av dem är tydligt relaterade till personlighet - eller annorlunda uttryckt beteenden, tankar, känslor, och beteenden som förekommer hos en individ mer eller mindre oberoende av den miljö som individen befinner sig i:


  • Interpersonella faktorer: Sociala färdigheter, empati, upprätthållandet av relationer
Ledarskap är ett stort ansvar, eftersom det kommer an på chefen att i största möjliga mån etablera och underhålla fungerande relationer med sina medarbetare - även om medarbetare givetvis också har ett ansvar för att hålla arbetsrelationerna på en nivå som gör att man kan lösa sina uppgifter och trivas någorlunda medan man gör det.

Äntligen dags för medarbetarsamtal!
Om du kallar chefen för psykopat är det alltså en dum sak; it takes two to tango, så att säga.

Dessutom är det nästan aldrig en korrekt benämning, eftersom den sortens beteenden hör hemma inom psykiatrin (eller på vita duken).

Dom flesta chefer vill dessutom (i likhet med sina medarbetare) göra ett så bra jobb som möjligt, men det är inte alltid dom vet hur dom skall göra.

Men faktum är att chefer misslyckas till mycket stor omfattning på grund av att dom inte förmår etablera och vidmakthålla goda och förtroendefulla relationer med sina medarbetare.


  • Intrapersonella faktorer: Självkännedom och självkontroll, emotionell mognad, integritet
Inre tomhet, brist på struktur, och känslomässig berg-
och-dalbana? Helt klart ett urspårningsområde.
Begreppet "Att leda sig själv" brukar ibland användas för att beskriva ovanstående. Även gällande detta område har personlighetsforskningen mycket att tillföra - de processer som äger rum inom en person har stor påverkan gällande hur en person hanterar sina egna resurser.

Mina gamla kollegor som forskar inom psykometri satte faktiskt satt ihop ett personlighetstest vars fokus var att fånga upp beteenden som förknippas med bristande intrapersonella färdigheter.

Det var ett riktigt bra test, fast det var inte alla som förstod vilken fantastisk potential som finns i att man kan fånga upp människors förmåga till att leda sig själv med ett kort personlighetstest.

femfaktorspråk hittar man dessa beteenden - eller facetter - inom områdena Känslomässig Instabilitet, Vänlighet, samt Målmedvetenhet. Vissa av dem har förstås också en koppling till den interpersonella aspekt som beskrivs ovan.

Är man intresserad av mer handgripliga exempel är det bara att uppsöka närmsta kriminella gäng, eftersom påtagliga brister i adekvat affektreglering, impulsivitet, obenägenhet att följa regler samt moraliska principer ofta gör att man förr eller senare får problem med sheriffen.

Ovanstående problemområden kan ibland också vara förknippat med självmedicinering - det vill säga missbruk av någon sort. De flesta människor vet ju om att det inte är så roligt att vara känslomässigt pressad, förbannad, och vilsen i förhållande till den omgivande strukturen.

Man kan därför säga att droger kan vara en förutsättning för att medlemmarna i kriminella gäng skall stå ut med att vara där dom är, oavsett om om är ledare eller vanliga underhuggare.

En framgångsrik chef behöver alltså inte vara en felfri person - men i chefsrollen har man ett ansvar för att fungera på ett bra sätt, annars är risken stor att det går åt skogen för både verksamheten och den egna karriären.


Domedagstankarna bör man dryfta med sina nära och kära, eller med sådana som kan hjälpa en leda sig själv på bästa sätt.


  • Ledarskapsförmåga: Förmågan att bygga och upprätthålla ett team, samt att leda genom andra
Tycker du att det är tramsigt med teambuilding? Då är du i
värsta fall inte så benägen att må bra på jobbet,
eller att hjälpa dina medarbetare att lyckas heller.
Den tredje faktorn är kopplad till ledarskap sett som en specifik färdighet, som kan läras av alla människor med större eller mindre ansträngning.

Att skapa fungerande team, samt en känsla av gemensamt syfte i en grupp är nämligen en nyckelkompetens för den som har en ledningsroll.
Denna sorts förmåga - samt brister i densamma - har stark påverkan gällande huruvida ledare i en organisation lyckas.

I Sverige är det ibland ett område som hamnar på efterkälken; i synnerhet i organisationer med platt struktur - överdriven betoning av individualism gör att medarbetare ibland inte känner någon tillhörighet med sin arbetsgrupp överhuvud taget.

De medarbetarna brukar tyvärr sällan trivas med sitt jobb (eller livet i övrigt, trist nog).

Det fina i kråksången är emellertid att även du som inte har en formell ledarroll kan utveckla och öva din ledarskapsförmåga - det går att bidra till ökad samhörighet på jobbet även om man har en medarbetarroll.


Om du gör det så kommer du garanterat att skapa ett påtagligt mervärde för din arbetsgivare, en ökad trivsel hos de du arbetar med, samt (oftast) en ökad arbetstillfredsställelse för egen del (välj själv - whatever floats your boat)

Behovet av att tillhöra en grupp är nämligen centralt även för den mest utpräglade individualist; Mark Levine och hans forskarkompisar har till och med hittat ett klart samband mellan låg upplevd grupptillhörighet och depression.


En framgångsrik chef vet alltså att ensam är alltså inte stark... på jobbet heller.


  • Affärsmässighet: Förmågan att planera, organisera, övervaka, samt hantera resurser
Denna faktor kan till viss del avhjälpas med goda organisatoriska strukturer - och faktum är att denna urspårningskategori är mindre problematisk i internationella företag med välfungerande styrsystem, än i verksamheter med mindre välfungerande styrning.

Fast i ordningens namn skall sägas att det finns en kulturell aspekt som gör att social anpassningsförmåga - under rubriken interpersonella faktorer - är mer vanligt hos ledare i globala verksamheter.

1954 års motsvarighet till iPhone 5

Begreppet Management Control Systems har koppling till detta urspårnings-område.

Alla chefer vet att administrativa uppgifter är en mycket stor del av en ledares vardag - på gott och ont.

Dock med undantag av den översta nivån i organisationen; kraven på att tänka strategiskt och affärsmässigt ökar desto högre upp i organisationen man befinner sig.

Det ökändaste [sic] exemplet är den svenska skrivmaskinstillverkaren Facit, som satsade hårt på mekaniska skrivmaskiner medan forskningen inom elektronikbranschen formligen exploderade i Japan.

Det fjärde urspårningsområdet handlar alltså om att inte lyckas hantera de affärsmässiga aspekterna av ledarskap - utmaningen att fördela begränsade resurser, och att använda dessa i förhållande till verksamhetens strategiska mål.
__________________________________________

I nästa inlägg skall vi kasta oss in i de djupare personlighetsmässiga aspekterna av urspårningsbeteenden. Fram tills dess kan du låta dig inspireras av vad US Army gjorde i mars 1944 - man arrangerade olika urspårningsscenarier under kontrollerade former.


Genom att testa olika alternativa scenarier under dessa kontrollerade former lärde man sig var gränserna gick när det gällde urspårningsbenägenhet. Du kan faktiskt göra samma sak som chef och medarbetare - genom att lära känna dina egna och andras resurser och gränser blir du bättre på att hantera både dig själv och andra.

Se bara till att inte göra någon annan illa, för du vill definitivt undvika att hamna i dåligt sällskap.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Fyra fakta om den svåra konsten att leda som man lär

"Och det hände vid den tiden att från statsminister Löfven utgick ett påbud att hela Sverige skulle följa FoHMs riktlinjer.   Detta var...