Den 11 september 2001 höll jag videostödd utbildning i intervjumetodik för studenter på systemvetarprogrammet i Lund. När dagen var slut satt vi kvar, tittade på TV-skärmen, och försökte få en uppfattning om vad som hade hänt. USA skulle de följande tio åren dra i krig mot en undflyende motståndare, få med sig halva NATO, utkämpa två krig, och sända människor på flykt över hela världen.
Bin Laden riktade sitt angrepp mot USAs mest laddade nationalsymboler. Varje amerikan som bär en tjugodollarsedel i sin plånbok, bär också en bild av Capitolium med sig. Pentagon är USAS och NATOs militära centrum. Och tvillingtornen representerade västkapitalismen och Wall Street – där NYSE samt NASDAQ står för ungefär hälften av världens aktiehandel.
Och Bush's reaktion var sannolikt den bästa tänkbara i ögonen på en terrorist som ville bygga en ny världordning. Bush's agerande när han sade ”antingen är ni med oss eller så är ni emot oss” var hans bekräftelse på att konflikten saknade gråskalor – det fanns endast svart eller vitt (ett klipp kan ses här).
Vilka lärdomar kan vi då dra från ”kriget mot terrorn” när det kommer till konflikter i vår organisatoriska vardag? En av de viktigaste handlar om konstruktionen av social identitet, och om begreppet ingroup/outgroup som myntades av Tajfel och Turner under sjuttiotalet.
Social grupptillhörighet skapas i interaktion med andra grupper. Ofta tillskriver man den egna gruppen de goda egenskaperna, medan den andra gruppen – the outgroup – får vara bärare av de dåliga.
Det finns oändliga exempel på detta fenomen i organisationer. Professionsgrupper inom en och samma verksamhet, exempelvis i sjukvården, tenderar inte sällan att tillskriva andra professioner (som ekonomer, psykologer, läkare, och sjuksköterskor) mindre positiva egenskaper. Och vilken officer som helst vet vad som känntecknar officerare från andra försvarsgrenar – oavsett om man frågar företrädare för armén, flygvapnet, eller marinen.
Behovet av demarkering – att skapa en gräns till en annan grupp – får ibland nästan komiska drag; för de flesta utomstående är det inte någon större skillnad på Jungianska och Freudianska psykoterapeuter, eller på Keynsianska eller Friedmanska nationalekonomer. Åtminstone inte när det gäller deras personliga och professionella duglighet. Men frågar du en företrädare för någon av dessa grupper om vad som kännetecknar ”de andra” är risken påtaglig att du får en beskrivning som inte är direkt smickrande. Och konflikterna mellan grupperna är högst verkliga, även om individerna i dem har mycket stora likheter i intresse och fokus.
Kunskapen om hur olika grupper i organisationen värderar varandra är en förutsättning för bra ledarskap. En duglig chef kan balansera och nyansera stereotypiseringen av andra delar av organisationen – oavsett om det gäller hur ekonomiavdelningen ser på säljavdelningen, eller hur medarbetarna på lagret uppfattar produktutvecklarna. I en god organisationskultur får inre motsättningar mellan grupper inte ta överhanden.
Givetvis får våra organisatoriska konflikter inte samma omfattning som konsekvenserna av en terrorattack mot vårt samhälle. Det är också svårt att föreställa sig hur man som ledare skulle betett sig i Bush's ställe. Men man kan ändå inspireras av Jens Stoltenbergs tal från den 27 juli, där han hanterar en liknande tragedi med attacker på politiska nationalsymboler, men på ett helt annat sätt än George Bush.
Kopplingen mellan elfte september-händelserna och vardagen är större än man tror. Bidra inte till att skapa stereotyper, och ägna dig aldrig åt nedlåtande generaliseringar av kollegor och grupper i din organisation.
Utgå istället, likt Stoltenberg, från att alla individer är förmögna att gemensamt ansvar, och att de som agerar destruktivt är enskilda undantag från denna regel.
Vill du läsa mer om social identitet och konsekvenserna av elfte september? Titta på följande:
Okimoto and Wenzel: The symbolic identity implications of inter and intra-group transgressions:European Journal of Social Psychology vol 40, 552–562 (2010)
Marilynn B. Brewer: The Psychology of Prejudice:Ingroup Love or Outgroup Hate? Journal of Social Issues, Vol. 55, No. 3, 1999, pp. 429–444
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar