fredag 13 maj 2016

How do you lead women?


Okozukai?
En japansk ledare som jag jobbat med en längre tid driver en utvecklingsprocess som bland annat omfattar jämställdhetsfrågor.

Nu är förändringsarbete oftast förknippat med viss osäkerhet, men för min uppdragsgivare finns en extra utmaning; Japan råkar nämligen vara ett av världens minst jämställda länder.

Ungefär som motsatsen till Sverige alltså.

Även om en yngre generation försöker ändra på saker och ting så är det exempelvis fortfarande vanligt att männen jobbar fjorton timmar om dagen och tjänar pengar, medan kvinnorna tar hand om hela hushållet samt lönen. 
Kvinnors lön i förhållande till mäns.
 Japan är något mer jämställt än Saudiarabien.

Faktum är att fenomenet okozukai fortfarande är vanligt i Japan - alltså att mannen endast får veckopeng i form av en liten del av lönen att sätta sprätt på med arbetskamraterna på krogen, innan han går hem och sover i fem timmar för att se till att vara på jobbet innan chefen nästa dag. 

Resten av lönen tar frun hand om och sköter hushållet samt hushållsekonomin helt utan makens inblandning. 

Där kan vi prata patriarkala strukturer som utgör en enorm förlust för alla inblandade.

Och bortsett från att okozukai är en lustighet som vi kan fnissa åt så pekar det också på att det inte är helt okomplicerat för svenska företag att etablera sig i Japan, för att inte tala om svenska ledare.

Och sällan blir skillnaderna mellan länder så märkbara som i jämställdhetsfallet.

Till höger ser du skillnaden mellan Japan och Sverige avseende maskulinitet-femininitet, som är den tredje mest framträdande dimensionen av kulturpsykologiska skillnader mellan samhällen enligt upphovsmannen Geert Hofstede, en av världens mest framstående kulturpsykologiska forskare:

“Masculinity stands for a society in which social gender roles are clearly distinct: Men are supposed to be assertive, tough, and focused on material success; women are supposed to be more modest, tender, and concerned with the quality of life.”

“Femininity stands for a society in which social gender roles overlap: Both men and women are supposed to be modest, tender, and concerned with the quality of life.”

Japan hamnar i ena extremen - prestation sätts framför relationer för män, traditionella könsroller upprätthålls, och livskvalitet är en kvinnofråga. I andra extremen hamnar Sverige; socialt rörliga könsroller som överlappar varandra, ödmjukhet och känslighet är dygder, och livskvalitet är viktigare än ensidig prestationsorientering.

Vid det här laget har du nog insett varför svenska koncernledningar gärna tar hjälp av organisationspsykologer för att stötta ledare i Japan, när dom skall agera på värderingar som fastställts i den kalla norden. 

I fallet med min japanske samarbetspartner fick han frågan "How do you lead women!?" från en av sina underchefer i samband med ett utvecklingsseminarium (det fanns inga kvinnor i hans ledningsgrupp). 

Lyckligtvis är han en både klok och lyhörd man - och han svarade:

 "It's easy. You listen to them!"

Och vet du vad? 

Det bästa med det svaret är att det inte bara fungerar på kvinnor, utan på varenda människa på hela jorden. 

Ha en fin helg!

1 kommentar:

  1. Nu var det en tid sedan jag var inne på din eminenta blogg, men bättre sent än aldrig!?

    En liten sidokommentar till ett intressant inlägg är att det finns små knep för att bryta trenden med att männen jobbar så mycket - utan att bryta den japansk "gamla" företagskulturen för mycket. För hur ska män kunna vara hemma mer och hjälpa till om de jobbar 14h om dagen? Att vara före chefen är en sak, men de måste även vänta till efteråt! En svensk som åkte till Japan för att vara chef där en tid upptäckte att de satt kvar, trots att de hade "ett liv" hemma. Han personligen ville hellre sitta kvar då han ensamt åkt till Japan (och nog inte kunde språk med mera) och inte hade annat att göra. Vid lagom tid vid 17-18 gick han på långpromenad och tog lunch. Väl åter hade alla "flytt" hem och han kunde sitta några timmar till i lugn och ro.
    Ett problem däremot är att mellanchefer (som troligtvis har yngre medarbetare) är att de inte alltid kan minska sin arbetstid (alt. gå och komma tillbaka), utan att det syns sämre uppåt. Men ett problem är att om vi inte minskar tiden och kraven för yngre (uppifrån ledning i topp och ner) så kommer det krävas kvinnor som är hemma, ergo färre i arbetslivet.
    En annan viktig aspekt som jag inte har mer empiriska data än egna samtal med japanska mödrar är att uppfostran av söner också borde ses över - för om män inte uppfostras till att kunna göra saker hemma? Om de inte får lära sig städa, laga mat, tvätta med mera, som deras systrar - kan vi kräva att de vill och kan hjälpa till hemma om deras respektive även måste både "tvinga dem" och lära upp sysslorna. Vill minnas att ett argument för män att inte gifta sig är just detta. Väntar fortfarande på att höra om ett företag som både uppmuntrar (läs tvingar) män till att lära sig uppgifterna på arbetstid och skickar hem dem tidigare (för at hjälpa till alt. hinna med att lära känna en framtida partner), men någon dag...
    Minns inte exakt men för några år sedan hörde jag om ett företag som tvingade deras anställda at gå hem kl 19. De var tvingade att lämna arbetsplatsen (men hade bärbara datorer). Nyheten som sådan hade en annan ton än vad den hade om ett svenskt gjort liknande. I det senare fallet hade det väl varit kvarhållning?

    Jag vill minnas att vi pratat om att mötas upp och vi borde göra slag i sak i sommar? Annars är detta för mig ett sk*troligt ämne som är nära koppling till min egen forskning om du ni vill ha hjälp i höst eller senare ...
    epost thomas.ekholm@japan.gu.se

    /i alla sin enkelt

    SvaraRadera

Fyra fakta om den svåra konsten att leda som man lär

"Och det hände vid den tiden att från statsminister Löfven utgick ett påbud att hela Sverige skulle följa FoHMs riktlinjer.   Detta var...