När värderingen övertrumfar logiken

Visst är det märkligt att folk gör så illa underbyggda analyser i värderingsmässigt laddade frågor, trots att dom är mer eller mindre kloka människor för övrigt?

En ständig källa till missförstånd och sammanblandningar,
även om välmenande lärare försökt lära generationer
av skolbarn vilket som är vilket.

Och ingenstans är det så tydligt som i politiken. Fenomenet har gäckat kognitionsforskare (samt varit till glädje för stand-up komiker) i åratal.

Utan att peka ut någon enskild kan man dessutom konstatera att en och annan forskare också själv drabbats av problemet, eftersom forskare tenderar att vara människor i samma omfattning som andra människor - och när forskning blir politisk brukar den ideologiska temperaturen inom forskningsfältet öka avsevärt, i takt med att värderingskonflikterna blir allt fler.

Lyckligtvis finns en aktiv och högkvalitativ forskning gällande hur sociala faktorer påverkar våra kognitiva processer, och vi snackar bra forskning - stringenta studier utförda av välrenommerade akademiker.

Inte bara Hollywood-dramaturgi:
När 'gott' står mot 'ont' är det svårt att
tänka klart (vilket förklarar alla
idiotiska misstag som görs på
 vägen mot ett lyckligt slut).

En kvartett sådana, med Dan Kahan i spetsen (Kahan, vid Yale Law School,  är professor i psykologi och professor i juridik, vilket väl är den akademiska motsvarigheten till att vara fullvärdig Jedi-riddare) bestämde sig nyligen för att belysa fenomenet ordentligt inom ramarna för The Cultural Cognition Project.

Du som är intresserad av kulturellt påverkad kognition bör titta närmare på projektets webbsida. Man redovisar forskning på allt från hur vaccinering mot HPV-virus uppfattas beroende på kultur, till studier gällande hur folks politiska uppfattning påverkar deras bild av global uppvärmning.

Resultaten från studien inväntar publicering, men du som vill läsa redan nu kan klicka här för en digital version.

Forskarna konstruerade ett upplägg så sinnrikt att man måste bli imponerad, fast resultatet kan göra en lite nedstämd. Här kommer nämligen ett bevis på att folk är dåliga på att fatta logiskt underbyggda beslut i frågor där de har en tydlig politisk uppfattning.

För att gå vetenskapligt tillväga konstruerade Kahan och hans kompisar en numerisk problemlösningsuppgift kring ett specifikt problem. Därefter konstruerade man två olika kontexter för problemet. 


The Second Amendment, känslig fråga i
amerikansk politik:
A well regulated Militia,
being necessary to the security
 of a free State, the right of
 the people to keep and bear
Arms, shall not be infringed.

Den ena uppgiften fick behandla förekomsten av en viss hudsjukdom (ett ämne som tydligen är måttligt upphetsande för
alla utom dermatologer).

Den andra uppgiften behandlade något väsentligt mer laddat; Gun Control.

Den amerikanska konstitutionens andra tillägg handlar nämligen om rätten att bära vapen, och vill du få en amerikansk medborgare att visa flagg på det politiska planet så bör du fråga vederbörande om dennes inställning till the Second Amendment.

Forskarna lät alltså försökspersoner lösa ett identiskt logiskt problem, fast applicerat i två olika kontexter; den ena kontexten var neutral, och den andra var starkt politiskt laddad.

Fast innan försökspersonerna fick ta itu med ovanstående så fick dom göra ett numeriskt begåvningstest, för att få en mer neutral bench-mark på  deras analytiska förmåga.

Resultatet kan delas upp i två punkter:

Jaha, det var det han menade!

1. När människor stöter på ett logiskt problem i en ideologiskt laddad kontext så blir dom sämre problemlösare.  Oavsett vilken ståndpunkt dom intar i frågan.

Och detta är ju smått oroande nyheter, eftersom vi tenderar att välja politiskt engagerade folkvalda till att lösa våra största samhällsutmaningar.

Lyckligtvis finns det ju tjänstemän och utredare som gör sitt jobb - men vi förstår varför det är viktigt att dom inte har några tydliga politiska sympatier.

2. De människor som presterar bäst på ett numeriskt begåvningstest uppvisar också det största tappet i logisk förmåga när dom skall ta ställning i en värdeladdad fråga.

Det vill säga, ju smartare du är desto mer har du att förlora när du offrar logiken på åsikternas altare.

Är du med? Ju starkare politisk åsikt man har i en fråga, desto sämre fungerar ens objektiva logik i densamma. Och ju mer begåvad man är, desto mer har man att förlora när man låter sig påverkas i en ideologiskt laddad problemlösningssituation.



Dilemmat med demokratins kreatur.

Om du tycker att det hela låter märkligt är det bara att konstruera en svensk version av experimentet; välj ett laddat ämne som tangerar folks ideologiska ställningstaganden, konstruera ett numeriskt problem med koppling till detsamma, och se hur folk presterar - men glöm inte bort den dermatologiska kontrolluppgiften.

Just det, en lustig detalj gällande ovanstående: experimentet förklarar i förbifarten varför kunskapen den ger inte kommer att få fotfäste hos dom som behöver den, när dom behöver den.

Det är ju bara en massa akademiskt mumbo-jumbo utan koppling till verkligheten.

Eller vad tror/tänker du?