Men i dagens läge är ju rubriksättningen allt - vilket du kanske redan noterat om du läste nyheten idag att ateister är smartare än troende.
Egentligen är det väl inte riktigt dagsfärska nyheter; redan i en studie från 2009 fastslogs att i underlaget från 137 länder (!) var sambandet mellan begåvning och tro på Gud negativt -0,6 (läs hela artikeln "Average intelligence predicts atheism rates across 137 nations" i tidskriften Intelligence).
 |
| Just då önskade han att han inte köpt hela grejen med korset. |
Det är ju ett ganska starkt samband, och alldeles strålande nyheter för alla de som har problem med att det finns människor som är troende, när de själva sett förnuftets ljus.
Forskarna som gjorde metaanalysen ovan gick dessutom igenom hela 67 studier, ett ansenligt antal.
Nu skall man ju inte plocka billiga poänger på forskare vars resultat förvanskas och förenklas av rubriksättare i media. Men kanske är sambandet mellan begåvning och gudstro bara korrelation, i avsaknad av kausalitet?
Vi är väl hyfsat smarta i alla fall - så låt oss komplicera det hela ytterligare. l Intelligence, ett nummer från 2005, hittar vi även artikeln med titeln:
I den kan man läsa att sambandet mellan bruttonationalprodukt och IQ är högre än 0,6 - och dessutom exponentiellt!
Tycker du det låter märkligt? Ja, det kan man tycka - men förhoppningsvis slipper du i alla fall rubriker på temat Fattiga är dumma i dagstidningarna.
Men varför blir det ibland så märkliga resultat i forskningsstudier om begåvning, även om man bortser från korkad rubriksättning och förhastade slutsatser om kausalitet när det handlar om korrelation?
En viktig anledning är Flynn-effekten, som innebär att resultat från intelligenstester ökar för varje år. Och resultaten ökar mer än vad vi kan förklara med evolutionära eller genetiska teorier (även om mina studenter tycker sig vara smartare än jag så har det inte hänt så jäkla mycket med genpoolen på femton år. Sorry, kids).
Dessutom är Flynn-effekten varierande i olika delar av världen. Den är mycket intressant; exempelvis blev ungdomar från forna DDR 0,5 IQ-poäng smartare per år under nittiotalet, efter återföreningen med väst. Intelligensökningen - som är statistiskt fastställd - hade en korrelation på 0,89 med tillväxten i BNP och en korrelation på 0,78 med utveckling i utbildningssystemet.
På västsidan gick ökningen inte lika fort, men där hade man å andra sidan ett högre utgångsläge.
 |
| Kanske slutade dom helt enkelt tänka på design och började tänka på skolan istället. |
Läs artikeln från Intelligence 2012 själv om du inte tror mig.
Så vad lär vi oss av detta?
Tja, till att börja med skall man vara försiktig med att dra slutsatser om innehållet i en forskningsrapport, baserat på en rubrik i media (eller på en blogg).
Och så skall man vara försiktig med att dra slutsatser om kausalitet, bara för att det finns starka korrelationer mellan BNP och intelligens, eller mellan intelligens och religiositet.
Om det nu inte är så att det finns starka samband mellan BNP och religiositet förstås.
Men så kan det väl inte vara...
 |
| Figur som beskriver sambandet mellan religiositet och BNP. Jo, faktiskt, sambandet är negativt och ganska starkt (USA är ett undantag). Och jo, Sverige är längst ner till höger. Du vet, landet där vi hyllar rationaliteten så högt - och där det är så viktigt att vara smart. |
...eller?
Länkar:
Smygföljer din blogg då det alltid finns något intressant att läsa och lära. Tror nog du är den enda jag följer, om än semiaktivt.
SvaraRaderaStudier som denna är väl alltför oftast för generell för att kunna tas på allvar. Jag har varit i Japan i omgångar, totalt bott där flera år, del i skriva en bok i Japansk historia samt i slutfasen på en avhandling. Jag tror jag känner till dem rätt så bra och frågan om "tro" är inte så enkel. Själv brukar jag kalla dem "sekulariserade, religiösa fanatiker". Såsom studien (Average intelligence...) som visade att Japan hade en IQ på 105, visade att 65% inte trodde på gud. Men ändå så går större delen av befolkningen till tempel (shintoistisk eller buddhistisk, ofta båda) flera gånger om året. Många har kvar buddhistiska altare där bilder på deras förfäder fortfarande står kvar och jag skulle tro att många även, om än inte lika ofta som förr, fortfarande bränner rökelse och lägger en liten bön.
I Japan har "tro" blivit en del av vardagen till en nivå där man inte ser det som ett religiöst utövande. De har inga mässor varje söndag eller böneutrop dagligen. De initierar "tillbedjandet" själva. Mindre aktiv påverkan från religionen på ens dagliva liv kanske hindrar IQ från att "minska"...
Ser fram emot fler intressanta insikter! Tack för platsen.
Thomas
Hej Thomas, jag blir mycket glad över att du hittar läsvärdheter i bloggen!
SvaraRaderaGällande begåvning och tro har du säkert rätt i att den gestaltas på olika sätt beroende på kultur; det är ju "World of Faith"-diagrammet ovan en indikation på. Min uppfattning är att religion till stora delar överlappar det vi slarvigt kallar kultur; i den bemärkelsen att det handlar om seder och förhållningssätt som är specifika för en viss grupp människor.
Gällande just skillnaden mellan Japan och Sverige kan man också fundera på hur Geert Hofstedes kuturdimension "Long-term orientation" hänger ihop med ovanstående. Bloggen har ett inlägg på detta tema:
http://organisationsbloggen.blogspot.se/2012/05/kulturpsykologi-och-gruppdynamik-det.html
Det vore kul att prata mer kultur- och religionspsykologi med dig - skriv gärna en rad om du har vägarna förbi Skåne!
vänliga hälsningar Andreas