 |
| Om du trivs som fisken i vattnet är det ju inte helt ointressant att ta reda på vad som är bra med vattnet. |
Jag har jobbat med Anders och min erfarenhet är att när han uttalar sig i frågor som har med testning att göra så bör man lyssna.
Vi kan alltså sluta oss till att psykologiska tester framöver kommer att ringa in kontext i större omfattning än vad dom gör idag.
Men om vi nu inte har tålamodet att vänta, kan vi redan idag använda kunskapen om femfaktorpersonlighet och kontextuella hänsyn?
 |
| Agreeable/disagreeable? |
Dom använder den oöverträffade femfaktormodellen för att kategorisera sociala beteenden i relationer - bland annat i personlighetsdragen extraversion/introversion samt agreeableness/disagreeeableness.
Utöver ett kortare personlighetstest använder forskarna beteendeobservation för att samla in resultat - dom letar efter beteenden som är kategoriserade för att matcha "Big 5"-modellen.
Och dom gör intressanta fynd. Ett exempel på det kan du se nedan - beteendeexempel i kolumnen längst till vänster och därefter hur varje beteende hänger ihop med personlighetsdraget (exempelvis Extraversion).
Men som vanligt är det resultaten som är intressantast. Forskarna konstaterar nämligen att utvecklingen i sociala relationer påverkas av individernas personlighet - och att människor som hade likartade personligheter tenderade att föredra varandras sällskap.
Att man tenderar att komma väl överens med likasinnade får numera betraktas som fastställt bortom allt tvivel.
Utom i ett fall - se nedan:
1) Två extraverta personer trivdes i allmänhet med varandra och fick snabbt igång en dialog.
 |
| Så kan det vara om man är riktigt fientlig. |
3) Par med en extravert individ och en introvert dito hade svårare att komma igång med sin dialog. Forskarna drog slutsatsen att skillnaden i sociala strategier mellan dessa två kategorier kan vara så stor att det påverkar kommunikationen avsevärt.
4) Två agreeeable, (sympatiska) individer tenderade att ha det mycket trevligt tillsammans och snabbt utveckla en dialog och en relation.
5) Par med en agreeable individ och en disagreeable dito fungerade relativt väl i sin dialog - tack vare initiativ från den person som lade vikt vid värme och omtanke i relationen till den andra.
6) Slutligen: två disagreeable ("osympatiska") individer tenderade att ha den absolut sämsta förutsättningen för att utveckla en dialog. En låg grad av interaktion och lågt intresse för den andre drabbar relationen i mycket stor omfattning.
Förmodligen har du liksom jag sett exempel på där en fientlig medarbetare kunnat fungera acceptabelt fram till den punkt när någon annan i vederbörandes närhet också surnar till.
Då blir deras relation plötsligt ett arbetsmiljöproblem.
Men vad kan vi dra för slutsatser av ovanstående? Jo, att personlighetstesterna du använder vid urval och utveckling faktiskt kan ge dig direkt information om hur folk sannolikt kommer att bete sig i skarpa situationer på jobbet.
Och matchningen mellan individer är avgörande för att få igång en dialog och en relation dem emellan.
Och det absolut viktigaste att hålla ögonen på i en arbetsgrupp är öppen fientlighet - när tillräckligt många börjar bete sig fientligt så bör du vara medveten om att det sociala kittet mellan individerna i gruppen är i upplösning.
Både erfarenhet och ovanstående forskning visar att det effektivaste sättet för att balansera upp fientlighet bland sådana individer är att aktivt visa värme och omtanke (vilket ibland kräver ibland en ganska massiv ansträngning).
Men det kan vi återkomma till en annan gång. Just nu nöjer vi oss med att konstatera att femfaktormodellen kan bidra inom många andra områden än psykometri.
Och att det är klokt att läsa psychometrics.se även för dom av oss som inte bara sysslar med psykologisk testning.
Alltid lär man sig något!
