Inte enbart "Management by looking like an authority" |
Exempelvis arbetsgruppens ramar. I en spännande artikel (jodå!) ur tidskriften Maritime Anthropological Studies från 1988 beskriver Reginald Byron en studie på hur fiskebesättningar på shetländska båtar hanterade sin arbetssituation.
Artikeln ger många insikter. Det är nämligen så att en besättningarna arbetade i vad som kan beskrivas som en gruppdynamisk idealmiljö. Eftersom dom hade:
Det kan kosta att gå utanför ramarna på vissa arbetsplatser. |
Och om man undrar varför lokalkontoret i ute i bushen (eller ekonomiavdelningen på plan två) verkar ha egna lojaliteter och hierarkier så kan exemplet med den isolerade fiskebesättningen ge lite input.
2) Ett tydligt mönster av ömsesidiga beroenden - uppgiften kräver många olika specialiserade förmågor som är beroende av varandra. Kaptenen, styrmannen, och besättningen behöver varandra för att åstadkomma något (i motsats till grupper där man i praktiken inte har några ömsesidiga beroenden; där består "gruppen" i princip av ett antal individer som utför parallellt arbete).
Och om man undrar varför vissa medarbetare i en grupp verkar delta när det passar dem, och vara frånvarande när dom föredrar det, kan man fundera på om dessa är individer som kör sitt eget race - och om gruppens ömsesidiga beroenden faktiskt är något som uppfattats av alla.
Kanske har nån glömt berätta om hur enskilda gruppmedlemmars beteenden påverkar övrigas prestation?
Kvantitativa mål. Ju fler/större fiskar du drar upp, desto bättre (för fiskaren, inte för havet) |
Om arbetsgruppen saknar tydliga och nedbrytbara mål kan det bero på många olika saker. Uppgiften vara motstridig, och gruppen kan ha intressekonflikter - nån kanske vill pilka abborre en solig vinterdag, och en annan vill fånga hummer med tina.
Eller så har man helt enkelt nöjt sig med att enas om att man skall fiska, så att man slipper allt ståhej med att bestämma precis vad det är som skall fiskas, och hur mycket.
4) En tydlig avgränsning i tid, med en orubblig deadline - ett arbetspass för besättningen på en fiskekutter börjar vanligen med att man stävar ut i vargtimmen. Fångstens karaktär gör att man snabbast möjligt försöker ta sig tillbaks till hamn för att sälja den. Även med kylrum är varje timme mellan fångst och försäljning något som påverkar värdet på den last man bär med sig hem.
Om arbetsgruppen - eller enskilda medlemmar - har möjlighet att tänja på uppdraget i tid så blir gruppens ramar otydliga.
En besättningsmedlem på en fiskebåt kan knappast säga:
-"Jag har inte dragit upp några torskar idag... fast det löser sig. Jag tar med mig ett kilo räkor till imorgon!".
Men så går det att göra i många andra arbetsgrupper (om man nu utgår från att det gäller en sen rapport, och inte ett kilo prima västkusträkor som skulle inhandlats till personalfesten).
5) Det finns alltid en person på fiskebåten som är ytterst ansvarig. Och i exemplet med de shetländska fiskarna är det intressant nog så att skepparen på båten inte är majoritetsägare i fartyget/produktionsmedlen (om så är fallet uppstår en auktoritet byggd på materiellt ägarskap).
Skepparen kan därmed inte åberopa auktoritet baserat på ägande av produktionsmedel eller traditionella hierarkier. Istället måste man ta sociala hänsyn (inte minst beroende på att samhället som båtarna utgår från har 800 invånare, och den som missköter sig inte lär komma undan med det).
Alltså krävs helt andra beteenden för att motivera och samordna besättningens medlemmar - som alla är delägare i båten i samma omfattning:
- Beslut som maximerar resultatet för besättningen
- Framgångsrika förhandlingar och medlande mellan olika intressen (i de flesta grupper finns nån som vill fiska abborre, och nån som vill fiska hummer)
- Samt att se till att alla gruppmedlemmar upplever sig ha inflytande över beslutsprocessen
Läser du hela artikeln får du dessutom veta hur en framgångsrik kapten på besättningarna använder begreppet tur för att hantera med- och motgångar i gruppens prestation - Ibland har man en bra dag med fisket, och ibland är det någon annan som drar upp storfångsten.
Då gäller det att kunna hantera besvikelse och tendenser till skuldbeläggande på ett någorlunda smidigt sätt:
Och kanske kan det förhållningssättet vara till nytta på andra ställen än i fiskebåten?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar